Netanyahu jämförde föga överraskande ICC:s arresteringsorder med den antisemitiska skenrättegången mot Alfred Dreyfuss, den fransk-judiske officer som anklagades för förräderi 1994, dömd och skickad till en straffkoloni. Jämförelsen speglar till stor del den allmänna reaktionen i Israel. De tre största israeliska oppositionspartierna, liksom den socialdemokratiske presidenten, stämplar alla ICC:s beslut som ett utslag av hyckleri och antisemitism.
Självklart är det det första gången någon av Haagdomstolarna, ICC och ICJ, har vidtagit sådana åtgärder mot en demokratiskt vald regering. Särskilt kränkande, i de flesta israelers ögon, är att ICC samtidigt utfärdar arresteringsorder på Muhammad Deif, den mångårige militära ledaren för Hamas-rörelsen, som spelade en ledande roll i planeringen av massakern på israeler den 7 oktober förra året. Deif tros ha dödats av en israelisk bomb i somras.
I praktiken innebär detta att Netanyahu inte kan resa till någon av ICC:s medlemsländer utan noggrann planering. Om till exempel Belgien skulle stå värd för ett toppmöte om fred i Mellanöstern skulle dess regering kunna göra ett undantag, men skälen måste väga tungt. Om Netanyahu flyger till USA och planet tvingas göra en mellanlandning i ett ICC-land, arresteras han automatiskt. Regeringen här hoppas nu att Donald Trump ska sanktionera ICC, där USA inte är medlem.
Det omedelbara offret för ICC:s beslut kommer säkerligen att vara den palestinska myndigheten, som ligger bakom underrättelsen som resulterade i husrannsakan. Extremistiska politiker i Israels koalition, ledda av finansminister Bezalel Smotrich, har redan förberett de straffåtgärder som nu är nära förestående. Den palestinska ekonomin på Västbanken är redan, med Världsbankens ord, “i fritt fall” som ett resultat av Smotrichs veto mot palestinskt arbete i Israel. Överföringarna från Israel av moms- och tullpengar utgör över hälften av den palestinska myndighetens intäkter, så det finns stora möjligheter till smärtsamma repressalier.
Internationella brottmålsdomstolen följde med sitt beslut åklagare Karim Khans rekommendation från maj. Flera av Khans centrala argument i åtalet är direkta citat från israeliska regeringsmedlemmar och parlamentariker, som har lovat att driva ut, utplåna och svälta Gazas civilbefolkning till döds.
Gal Levertov, tidigare det israeliska justitiedepartementets internationella expert, säger till media här att Netanyahu själv bär skulden för ICC:s ingripande:
– ICC agerar inte mot länder med en fungerande och oberoende rättsapparat. De lämnas att själva utreda sina brott mot mänskliga rättigheter. Men regeringens kampanj mot vår demokrati, som återupptogs häromdagen, övertygade ICC om att våra institutioner inte kommer att kunna hantera detta utan politisk inblandning.
Ett färskt exempel om Netanyahus ambition att kontrollera rättsväsendet är ett nytt lagförslag som presenterades denna vecka som skulle förbjuda inrättandet av en oberoende kommission för att utreda det militära fiaskot under Hamasattacken förra året.
Läs mer.
Utfärdande av en arresteringsorder mot Israels premiärminister
Netanyahu jämförde föga överraskande ICC:s arresteringsorder med den antisemitiska skenrättegången mot Alfred Dreyfuss, den fransk-judiske officer som anklagades för förräderi 1994, dömd och skickad till en straffkoloni. Jämförelsen speglar till stor del den allmänna reaktionen i Israel. De tre största israeliska oppositionspartierna, liksom den socialdemokratiske presidenten, stämplar alla ICC:s beslut som ett utslag av hyckleri och antisemitism.
Självklart är det det första gången någon av Haagdomstolarna, ICC och ICJ, har vidtagit sådana åtgärder mot en demokratiskt vald regering. Särskilt kränkande, i de flesta israelers ögon, är att ICC samtidigt utfärdar arresteringsorder på Muhammad Deif, den mångårige militära ledaren för Hamas-rörelsen, som spelade en ledande roll i planeringen av massakern på israeler den 7 oktober förra året. Deif tros ha dödats av en israelisk bomb i somras.
I praktiken innebär detta att Netanyahu inte kan resa till någon av ICC:s medlemsländer utan noggrann planering. Om till exempel Belgien skulle stå värd för ett toppmöte om fred i Mellanöstern skulle dess regering kunna göra ett undantag, men skälen måste väga tungt. Om Netanyahu flyger till USA och planet tvingas göra en mellanlandning i ett ICC-land, arresteras han automatiskt. Regeringen här hoppas nu att Donald Trump ska sanktionera ICC, där USA inte är medlem.
Det omedelbara offret för ICC:s beslut kommer säkerligen att vara den palestinska myndigheten, som ligger bakom underrättelsen som resulterade i husrannsakan. Extremistiska politiker i Israels koalition, ledda av finansminister Bezalel Smotrich, har redan förberett de straffåtgärder som nu är nära förestående. Den palestinska ekonomin på Västbanken är redan, med Världsbankens ord, “i fritt fall” som ett resultat av Smotrichs veto mot palestinskt arbete i Israel. Överföringarna från Israel av moms- och tullpengar utgör över hälften av den palestinska myndighetens intäkter, så det finns stora möjligheter till smärtsamma repressalier.
Internationella brottmålsdomstolen följde med sitt beslut åklagare Karim Khans rekommendation från maj. Flera av Khans centrala argument i åtalet är direkta citat från israeliska regeringsmedlemmar och parlamentariker, som har lovat att driva ut, utplåna och svälta Gazas civilbefolkning till döds.
Gal Levertov, tidigare det israeliska justitiedepartementets internationella expert, säger till media här att Netanyahu själv bär skulden för ICC:s ingripande:
– ICC agerar inte mot länder med en fungerande och oberoende rättsapparat. De lämnas att själva utreda sina brott mot mänskliga rättigheter. Men regeringens kampanj mot vår demokrati, som återupptogs häromdagen, övertygade ICC om att våra institutioner inte kommer att kunna hantera detta utan politisk inblandning.
Ett färskt exempel om Netanyahus ambition att kontrollera rättsväsendet är ett nytt lagförslag som presenterades denna vecka som skulle förbjuda inrättandet av en oberoende kommission för att utreda det militära fiaskot under Hamasattacken förra året.
Läs mer.
Utfärdande av en arresteringsorder mot Israels premiärminister
