Ett morduppdrag för att få pengar till kläder och droger – eller ett desperat försök att hjälpa en sjuk mamma. Det var de två separata bilderna som presenterades av åklagaren och den 16-årige pojken som stod inför rätta i Köpenhamns tingsrätt på torsdagen.
I den antika salen håller marmorpelare upp det utsmyckade taket på tingsrätten i centrala Köpenhamn. En stor kristallkrona hänger mellan åklagaren och den som ställts inför rätten: I det här fallet en smal, mörkblond 16-åring, klädd i jeans och vita sneakers, uppvuxen i norra Sverige – 12 mil härifrån. Han gjorde sin första utlandsresa hit till Danmark i april. Sedan dess har han stannat kvar, på en låst institution för unga.
DN har tidigare berättat om 16-årige Elias, som egentligen heter något annat.
När Elias greps nära Köpenhamns centralstation, centralstationen, klockan 20:00 den 25 april, blev han en av de första i vad som under sommaren skulle bli en våg som skulle leda till politiska manövrar och möten mellan nordiska justitieministrar. Unga svenskar rekryterade för att begå våldshandlingar.
Elias har erkänt att han tagit ett uppdrag mot en betalning på mellan 100 000 och 300 000 kronor. Hittills var Elias och åklagare Ulrik Sommer överens.
– Jag gick med i en grupp och såg att det stod om ett jobb i Danmark, berättade Elias under rättegången.
Anledningen till att han rymde från ett hvb-hem i Kramfors var för att samla in pengar till sin sjuka mamma, sa Elias.
– Jag fick reda på att hon fick cancer en månad, tre veckor innan jag kom till Danmark, sa han.
– Om jag skulle få de här pengarna skulle jag ge dem till min mamma. Hon är allt jag har, min pappa dog när jag var sex år gammal.
Där skilde sig hans förklaring från åklagarens.
Elias nekade till att ha tagit ett morduppdrag och hävdade att han inte visste vad som skulle hända – bara att det var ett brott. Han hävdar att han ville avboka och åka hem till Sverige när han förstod att det handlade om en skottlossning.
– Jag är ingen mördare, sa han i rättssalen.
– Jag ville hjälpa mamma men när jag kom till Danmark tänkte jag att det inte är värt det.
Elias svarade kort på frågorna om uppdraget.
Var du i Danmark för att samla in pengar till din mamma?
– Ja.
Hur skulle du få pengar till din mamma?
– Det vet jag inte.
Har du blivit rekryterad för att göra ett uppdrag i Danmark?
– Ja.
Har det hänt på telegram och signal?
– Ja.
De krypterade apparna Telegram och Signal har varit återkommande rekryteringsplattformar. En IT-kriminaltekniker från danska polisen hördes om innehållet i de gripna svenskarnas mobiltelefoner. Det som polisen kallar “Svenskarna” – de 15-20 unga gärningsmän som kommit från Sverige till Danmark och “begår farliga brott”.
Åklagaren trodde att Elias medvetet tog på sig att skjuta någon och visade chattkonversationer som polisen hittat i hans mobiltelefon, där det talas om en “Yappning i Danmark”.
Under tågresan genom Sverige tar han massor av selfies.
Han chattar omväxlande med sin mamma, som vädjar om att han ska återvända hem, och de utsedda arbetsmästarna.
När han är på centralstationen skriver han till sin mamma att han kommer hem efter att han ordnat pengar åt henne.
“Gamle, jag behöver bara dig”, svarar hon.
Tipset om Elias kom från svensk polis och få detaljer om det blev offentliga under rättegången. Men det är klart att ett tips har gått ut och att det bygger på att Elias stoppas av en polispatrull nära centralstationen.
Sedan har han varit där i flera timmar och väntat på att bli upphämtad av sina klienter. Strax innan han greps fick han i uppdrag att ta sig till Nörrebro station.
Där skulle någon ge honom vapen och ammunition.
Åklagaren ifrågasatte Elias beskrivning av att han bestämt sig för att stoppa uppdraget när han greps och undrade varför han sedan fortsatte svara klienten.
– Du kan inte backa, förstår du? Har man sagt ja till något kan man inte bara backa, svarade Elias.
Följdfrågor om vad som kunde hända om du avbokar lämnades obesvarade.
Bo Hass Jensen från avdelningen för organiserad brottslighet vid Köpenhamnspolisen kallades in under rättegången för att prata om fenomenet unga kriminella som anlitas för att begå brott, som han kallar “crime as a service”.
I de flesta fall går det till på samma sätt, beskriver han. En ung svensk rekryteras via sociala medier, uppdragsgivaren förser personen med en tågbiljett och först i Danmark får personen reda på vem som är målet för uppdraget. Det är klart att de inte är ensamma om att planera dådet, anser han.
Många av de unga som rekryterats har placerats på hvb-hem.
– Har det varit något fall där någon kommer från en väl fungerande miljö?, frågade Danyal Tirpan, Elias advokat.
– Jag kommer inte ihåg det. Det är inte mitt intryck, var svaret.
Domen mot Elias väntas nästa vecka.
Läs mer:
Det är så unga svenskar rekryteras till våldsdåd i Danmark
Ett morduppdrag för att få pengar till kläder och droger – eller ett desperat försök att hjälpa en sjuk mamma. Det var de två separata bilderna som presenterades av åklagaren och den 16-årige pojken som stod inför rätta i Köpenhamns tingsrätt på torsdagen.
I den antika salen håller marmorpelare upp det utsmyckade taket på tingsrätten i centrala Köpenhamn. En stor kristallkrona hänger mellan åklagaren och den som ställts inför rätten: I det här fallet en smal, mörkblond 16-åring, klädd i jeans och vita sneakers, uppvuxen i norra Sverige – 12 mil härifrån. Han gjorde sin första utlandsresa hit till Danmark i april. Sedan dess har han stannat kvar, på en låst institution för unga.
DN har tidigare berättat om 16-årige Elias, som egentligen heter något annat.
När Elias greps nära Köpenhamns centralstation, centralstationen, klockan 20:00 den 25 april, blev han en av de första i vad som under sommaren skulle bli en våg som skulle leda till politiska manövrar och möten mellan nordiska justitieministrar. Unga svenskar rekryterade för att begå våldshandlingar.
Elias har erkänt att han tagit ett uppdrag mot en betalning på mellan 100 000 och 300 000 kronor. Hittills var Elias och åklagare Ulrik Sommer överens.
– Jag gick med i en grupp och såg att det stod om ett jobb i Danmark, berättade Elias under rättegången.
Anledningen till att han rymde från ett hvb-hem i Kramfors var för att samla in pengar till sin sjuka mamma, sa Elias.
– Jag fick reda på att hon fick cancer en månad, tre veckor innan jag kom till Danmark, sa han.
– Om jag skulle få de här pengarna skulle jag ge dem till min mamma. Hon är allt jag har, min pappa dog när jag var sex år gammal.
Där skilde sig hans förklaring från åklagarens.
Elias nekade till att ha tagit ett morduppdrag och hävdade att han inte visste vad som skulle hända – bara att det var ett brott. Han hävdar att han ville avboka och åka hem till Sverige när han förstod att det handlade om en skottlossning.
– Jag är ingen mördare, sa han i rättssalen.
– Jag ville hjälpa mamma men när jag kom till Danmark tänkte jag att det inte är värt det.
Elias svarade kort på frågorna om uppdraget.
Var du i Danmark för att samla in pengar till din mamma?
– Ja.
Hur skulle du få pengar till din mamma?
– Det vet jag inte.
Har du blivit rekryterad för att göra ett uppdrag i Danmark?
– Ja.
Har det hänt på telegram och signal?
– Ja.
De krypterade apparna Telegram och Signal har varit återkommande rekryteringsplattformar. En IT-kriminaltekniker från danska polisen hördes om innehållet i de gripna svenskarnas mobiltelefoner. Det som polisen kallar “Svenskarna” – de 15-20 unga gärningsmän som kommit från Sverige till Danmark och “begår farliga brott”.
Åklagaren trodde att Elias medvetet tog på sig att skjuta någon och visade chattkonversationer som polisen hittat i hans mobiltelefon, där det talas om en “Yappning i Danmark”.
Under tågresan genom Sverige tar han massor av selfies.
Han chattar omväxlande med sin mamma, som vädjar om att han ska återvända hem, och de utsedda arbetsmästarna.
När han är på centralstationen skriver han till sin mamma att han kommer hem efter att han ordnat pengar åt henne.
“Gamle, jag behöver bara dig”, svarar hon.
Tipset om Elias kom från svensk polis och få detaljer om det blev offentliga under rättegången. Men det är klart att ett tips har gått ut och att det bygger på att Elias stoppas av en polispatrull nära centralstationen.
Sedan har han varit där i flera timmar och väntat på att bli upphämtad av sina klienter. Strax innan han greps fick han i uppdrag att ta sig till Nörrebro station.
Där skulle någon ge honom vapen och ammunition.
Åklagaren ifrågasatte Elias beskrivning av att han bestämt sig för att stoppa uppdraget när han greps och undrade varför han sedan fortsatte svara klienten.
– Du kan inte backa, förstår du? Har man sagt ja till något kan man inte bara backa, svarade Elias.
Följdfrågor om vad som kunde hända om du avbokar lämnades obesvarade.
Bo Hass Jensen från avdelningen för organiserad brottslighet vid Köpenhamnspolisen kallades in under rättegången för att prata om fenomenet unga kriminella som anlitas för att begå brott, som han kallar “crime as a service”.
I de flesta fall går det till på samma sätt, beskriver han. En ung svensk rekryteras via sociala medier, uppdragsgivaren förser personen med en tågbiljett och först i Danmark får personen reda på vem som är målet för uppdraget. Det är klart att de inte är ensamma om att planera dådet, anser han.
Många av de unga som rekryterats har placerats på hvb-hem.
– Har det varit något fall där någon kommer från en väl fungerande miljö?, frågade Danyal Tirpan, Elias advokat.
– Jag kommer inte ihåg det. Det är inte mitt intryck, var svaret.
Domen mot Elias väntas nästa vecka.
Läs mer:
Det är så unga svenskar rekryteras till våldsdåd i Danmark
